Humana har en egen bedömningsmanual
Publicerad: 2023-10-30Att kunna bedöma aspirerande familjehem är en viktig del i Humanas arbete med att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för lyckade placeringar. En central del i bedömningsprocessen har varit att alltid arbeta efter en manual utvecklad för att bedöma potentiella familjer. Humana har tagit fram en egen bedömningsmanual som vi arbetar med för att säkerställa att bedömningarna inkluderar de steg vi finner nödvändiga för att bedöma familjehemmen.
Mariann Walkeapää jobbar som enhetschef för Humanas familjehemsvård i Skövde. Hon har arbetat i många år med familjehemsvård inom Humana. Som projektledare för framtagandet av Humanas manual förklarar hon hur den har förändrat arbetet från att vara mer statiskt, där bedömningarna ofta blev ett dokument som skickades till socialtjänster i samband med placering, till att istället vara mer orienterat kring handledningen efter att en familj blivit godkänd.
– Utgångsläget och hela tankesättet blir annorlunda då vi under bedömningsprocessen är mer inriktade på att lyfta fram familjens styrkor och sårbarheter. Nu vägs hela materialet ihop och en samlad bedömning görs kring familjens förmåga att ta emot handledning utifrån de styrkor och sårbarheter som framkommit. Detta arbetar vi sedan vidare med under den kommande enskilda handledningen av konsulenterna, säger Mariann.
Varför behövdes det en anpassad bedömningsmanual för utredning av familjehem?
– Vi saknade vissa saker, som till exempel olika mätpunkter kring föräldrarnas förmågor, något som vi av erfarenhet vet är viktigt. Med den utvecklade manualen kan vi bedöma familjernas förmåga att inkludera placerade barn i familjehemmet, och även deras förmåga att uppmuntra barnet till en fortsatt samhörighet med sin biologiska familj. Vi har även lagt till delar för att utvärdera förmågan att ta emot handledning och stöd, samt deras stresshantering och uthållighet.
Stor vikt vid familjernas perspektiv
Vår bedömningsmanual bygger mycket på föräldraförmågorna, BBIC (Barns behov i centrum), KASAM (Känsla av sammanhang) och TryggBas. Den senare är en modell som är utvecklad av Gillian Schofields och Mary Beeks på Centrum för forskning om Barn och Familjer vid University of East Anglia i Storbritannien. Modellen är anknytningsbaserad och lyfter fram fem olika dimensioner som man har sett är särskilt viktiga för familjehemsföräldrar. I manualen ingår även bedömningsmetoderna BRA-fam, familjehemsvinjetter samt referenstagning och registerutdrag.
Bättre matchning
Projektgruppen för att skapa manualen har bestått av socionomer från Humanas avdelning för familjehem och öppenvård samt från Humanas metod- och kvalitetsavdelning. Linda Klingwall, metodgarant på Humana och ansvarig projektledare för manualen berättar om arbetet med utvecklingen.
– I projektgruppen har vi löpande kontakt med familjehemskonsulenterna som ansvarar för bedömningarna för att få information om vad som behöver finjusteras. Vi har uppföljningar kring de familjer som genomgått bedömningsprocessen och sedan fått placering, för att se vad vi kan lära oss.
Vad är er ambition med den utvecklade manualen?
– Syftet och målet är alltid att de placerade barnen ska få det bra i familjehemmet och familjerna ska uppleva ett gott stöd med rätt resurser för att kunna göra ett bra jobb. Vårt mål med den nya manualen är att minska sammanbrotten till följd av bättre matchning och ett väl riktat stöd till familjehemmet under placeringstiden. När det kommer till våra uppdragsgivare, Socialtjänsten, är målet att underlaget ska betraktas som högkvalitativt och underlätta i den bedömning som kommunen själva gör.